Serier är bäst!

Ibland funderar jag på om det är egentligen är serieteckning jag vill hålla på med. Det inträffar oftast när det var länge sedan jag tecknade serier - och när jag börjar igen är jag återigen hopplöst fast! Serier är utan tvekan ett fantastiskt sätt att berätta det man vill. Just nu tecknar jag en kortserie för Utopi nummer fyra, den kommer vara i sprakande färg! (Fast lite dyster ändå. Men man kan ju alltid föreställa sig!) Hursomhelst så sitter jag just nu och färglägger seriesidor i Photoshop. Jag gillar dämpade färgskalor, det får allt att kännas som gammal film eller korniga foton man hittar på vinden.


Inte färdigfärglagd sida - men grunden sitter där och stämningen är rätt.

Vilsna filurer och vill ni hjälpa till?

En dag när jag öppnade brevlådan hittade jag det här brådskande meddelandet, avsändare "Filur"! Jag förstod att någonting spännande och kanske lite skrämmande hade hänt när jag, sprattlande av nyfikenhet, öppnade det noggrannt förseglade kuvertet! Här nedanför ser ni brevet i sin helhet. Vi får reda på att två filurer en gång hade det ganska sjysst tillsammans. Tills en av dem, likt Bilbo, fick lust till stora äventyr och satte sig i en burk och seglade iväg. Varför detta tragiska öde? Hur gick det för filuren och var kan den finnas nu? Fotona kanske ger ledtrådar.



Jag begav mig ut på letarjakt såklart, med detektivblocket i hand och ögona på glänt. Detta är vad jag kom fram till med hjälp av mitt skarpa sinne och välvässade penna och några hjälpsamma typer på vägen.



Inte till så mycket hjälp alltså! Vad jag skulle vilja be er om (Som förstår er på filurer, men er andra göra sig även gärna besvär!) är att se er omkring i omgivningen och kolla vad ni hittar. Finns det spår av den borttappade filuren? Eller något annat? Jag hittade ingen filur. Dock två fåglar som var mer eller mindre till hjälp, jag fick uppleva sniglarnas morgontrafik till ÖB och följa en väg som går ut i havet.

Fota, rita, skriv; om ni kommer på något, skicka bevismaterial eller funderingar till adressen på det bruna kuvertet ovan! Utredningen kommer att pågå här tills mysteriet är löst. Jag litar på er!

Färgläggning och gamla minnen kommer tillbaka

Hej alla! Här kommer en uppdatering efter mycket sommarlov!
Jag har pysslat en del med färgläggning på senare tid och kommit fram till att det är nog den biten av serietecknande/illustrerande som jag gillar allra mest! Det hela började när jag var liten och dreglade över den italienska pseudomangan "W.I.T.C.H.", från början tecknad av Alessandro Barbucci och Barbara Canepa. Jag blev fångad av den sjukt snygga färgläggningen och teckningsstilen i serien. Jag kollade upp de båda tecknarna, men kanske främst Canepa som varit något utav en ledstjärna sedan dess. Hon har tidigare arbetat (ofta tillsammans med Barbucci) på Sky doll, monster allergy (Som även gavs ut i Sverige under en kort tid) och på senare tid i serien "END" i samarbete med tecknaren Anna Merli.


Barbucci/Canepa, Skydoll.

Jag kom att tänka på färgläggaren jag dyrkar mest när jag hittade lite bilder från det nya projektet, END är nämligen inte utgiven ännu såvitt jag vet. Det pratas mer om det hela i denna intervju! (Väldigt fri översättning från franska signerad google translate. Stå ut!)






Allt turkost är END av Canepa och Merli. Mer att läsa om den finns i intervjun och troligen någonstans på Canepas egen hemsida, var god googla!

Nåväl, över till mina egna färgläggningsprojekt! Inspirerad av detta satte jag mig ner för att färglägga titelsidan till min robotserie till Utopi nummer 4. Jag ville fånga stämningen av ett avgörande ögonblick, det skulle kännas både varmt och tryggt men samtidigt hotfullt. Jag vill inte förklara vad som händer i bilden, det får ni se när ni läser serien! Linjerna är delvis gjorda i dator, men bild 1 till vänster är tuschad med supertunnt stålstift. Färgläggning i Photoshop (som vanligt) och texturer från cgtextures.com (som vanligt!) Bilden är inte färdigställd ännu, men på mycket god väg!


Jag tänkte mycket på Hans Memling och hans helvetesskildringar när jag gjorde den här! Fy tusan vad läskiga de är...

Inte alltid lätt

Jag tampas med att göra en design till en halvgenomskinlig, någorlunda människolik robot. Jag har gjort minst tio versioner men är fortfarande inte nöjd! Dock har alla bitar som jag tycker mycket om och som kan bidra till helheten. Jag skissar vidare!

I väntan på Utopi nr 2!

Det här har jag underhållit mig med på senare tid - krokiskulptur i plastleran super sculpey firm. En del av modelltecknings/krokikursen på högskolan som jag går i sommar! Skulpturen har en stomme av ståltråd och aluminiumfolie och tog ungefär fyra dagar att göra, vi hade modell under nästan hela tiden. Det var grymt! Annars väntar jag på att Utopi nummer 2 ska dimpa ner i brevlådan, att löven ska börja ramla av träden och att jag ska ha nog med ambition för att börja teckna på den kortserie med robottema som jag ska göra till Utopi nummer (!) 4. Här kommer lite blandade idéskisser till den!



Återkommer om det hela senare! Dags att återgå till normala dagliga sysslor som till exempel att läsa Nanna Johanssons blogg FEM BILDER :) Tjoflöjt!